Juridik
Stiftelselagen – en komplett guide
Så fungerar lagen (1994:1220) som styr svenska stiftelser: bildande, förvaltning, tillsyn och de nya reglerna från 2025
Innehåll
Vad är stiftelselagen?
Stiftelselagen (1994:1220) är den centrala lagen för svenska stiftelser. Den trädde i kraft den 1 januari 1996 och ersatte 1929 års lag om tillsyn över stiftelser. Lagen reglerar hela stiftelsens livscykel: hur den bildas, hur styrelsen eller förvaltaren ska sköta förmögenheten, vilka krav som ställs på bokföring, årsredovisning och revision, hur föreskrifter kan ändras och hur en stiftelse till slut kan avvecklas.
Det som gör stiftelsen unik som organisationsform är att den saknar både ägare och medlemmar. Stiftelsen "äger sig själv" och styrs av det ändamål som stiftaren en gång bestämde i stiftelseförordnandet. Just därför innehåller stiftelselagen ovanligt starka skyddsregler: ändamålet är i princip orubbligt, och staten utövar tillsyn genom länsstyrelserna. Vill du ha en bredare överblick över stiftelsejuridiken hittar du den i vår översikt på juridiksidan.
Läs lagtexten i sin helhet: Stiftelselag (1994:1220) hos Sveriges riksdag. Kompletterande bestämmelser, bland annat om avgifter, finns i stiftelseförordningen (1995:1280).
Grundprinciperna: så bildas en stiftelse
Enligt 1 kap. 2 § stiftelselagen bildas en stiftelse genom att egendom enligt ett förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Tre saker måste alltså finnas på plats:
1. Stiftelseförordnande
En skriftlig viljeförklaring från stiftaren – till exempel ett gåvobrev eller testamente – som anger ändamålet och att egendom avsätts för det.
2. Avskild egendom
Egendomen ska skiljas från stiftarens förmögenhet och tas om hand av någon som åtagit sig att förvalta den enligt förordnandet.
3. Bestämt och varaktigt ändamål
Ändamålet ska vara så tydligt att det går att verkställa, och förmögenheten ska räcka för att främja det varaktigt.
Lagen ställer inget formellt krav på ett lägsta startkapital, men varaktighetskravet innebär i praktiken att kapitalet måste stå i rimlig proportion till ändamålet. Hur du går tillväga steg för steg – inklusive vad det kostar – beskriver vi i guiden starta stiftelse.
Stiftelselagen kapitel för kapitel
1 kap. Inledande bestämmelser
Definierar vad en stiftelse är och hur den bildas: egendom avskiljs enligt ett stiftelseförordnande för att varaktigt förvaltas som självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Här finns också reglerna om egen respektive anknuten förvaltning.
2 kap. Förvaltning
Styrelsens eller förvaltarens ansvar: att följa stiftelseförordnandet, placera förmögenheten på godtagbart sätt och inte betala ut medel i strid med ändamålet. Sedan 2025 finns här även ett uttryckligt förbud mot ställföreträdarjäv.
3 kap. Bokföring och årsredovisning
Vilka stiftelser som är bokföringsskyldiga och måste upprätta årsredovisning – bland annat stiftelser med tillgångar över 1,5 miljoner kronor, näringsdrivande stiftelser och insamlingsstiftelser.
4 kap. Revision
Alla stiftelser ska ha minst en revisor. Stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Sedan 2025 är revisorer också skyldiga att agera vid misstanke om ekonomisk brottslighet.
5 kap. Skadestånd
Styrelseledamöter, förvaltare och revisorer kan bli personligt skadeståndsskyldiga om de uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar stiftelsen.
6 kap. Ändring av föreskrifter (permutation)
Reglerna för när en stiftelses föreskrifter får ändras. Ändring av ändamålet kräver tillstånd från Kammarkollegiet och synnerliga skäl; vissa andra ändringar prövas av länsstyrelsen.
7 kap. Likvidation och upplösning
Hur en stiftelse avvecklas, till exempel när tillgångarna inte längre räcker för att främja ändamålet eller när stiftelsen enligt förordnandet ska upphöra.
8 kap. Stiftelses företagsnamn
Regler om företagsnamn för stiftelser som bedriver näringsverksamhet.
9 kap. Tillsyn
Länsstyrelsens tillsyn över stiftelser: rätten att begära in handlingar, göra ingripanden och i allvarliga fall entlediga styrelseledamöter.
10 kap. Registrering
Skyldigheten att registrera stiftelsen i stiftelseregistret hos länsstyrelsen inom sex månader från bildandet, och vilka uppgifter registret innehåller.
11 kap. Insamlings- och kollektivavtalsstiftelser
Särskilda regler för insamlingsstiftelser (som bildas genom ett upprop) och kollektivavtalsstiftelser. Här finns bland annat kravet att minst tre fjärdedelar av en insamlingsstiftelses intäkter ska användas för ändamålet sett över tre år.
Nya regler från 2025 – det här behöver din stiftelse veta
Den 1 januari 2025 trädde de största ändringarna i stiftelselagen på många år i kraft (SFS 2024:1114, prop. 2023/24:151). Syftet är att motverka att stiftelser används för ekonomisk brottslighet och att stärka tillsynen. Ändringarna påverkar i praktiken alla stiftelser som upprättar årsredovisning:
Årsredovisningen måste skickas in – annars förseningsavgift
Årsredovisning och revisionsberättelse ska ha kommit in till länsstyrelsen senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. För stiftelser med kalenderår som räkenskapsår inföll den första deadlinen den 30 juni 2026.
Den som missar fristen får en förseningsavgift på 7 500 kronor, och vid mer än fyra månaders försening ytterligare 15 000 kronor. Läs mer om styrelsens löpande skyldigheter i guiden driva stiftelse.
Förbud mot ställföreträdarjäv
Styrelseledamöter och förvaltare får inte handlägga frågor där de själva har ett väsentligt motstående intresse – ett uttryckligt jävsförbud som tidigare saknades i lagen.
Revisorer ska agera vid misstänkt brottslighet
Stiftelsens revisor är numera skyldig att vidta åtgärder vid misstanke om att styrelseledamot eller förvaltare gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet inom ramen för stiftelsens verksamhet.
Glöm inte verklig huvudman
Sedan tidigare gäller dessutom att alla stiftelser – även familjestiftelser – ska anmäla verklig huvudman till Bolagsverket enligt lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
Vilken länsstyrelse har tillsyn över din stiftelse?
Sedan den 1 januari 2025 är stiftelsetillsynen koncentrerad till sex länsstyrelser (tidigare sju). Vilken länsstyrelse som är tillsynsmyndighet avgörs av var stiftelsens styrelse eller förvaltare har sitt säte:
| Tillsynsmyndighet | Ansvarar för stiftelser i |
|---|---|
| Länsstyrelsen i Stockholms län | Stockholms och Gotlands län |
| Länsstyrelsen i Östergötlands län | Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län |
| Länsstyrelsen i Skåne län | Skåne, Blekinge och Kronobergs län |
| Länsstyrelsen i Västra Götalands län | Västra Götalands och Hallands län |
| Länsstyrelsen i Örebro län | Örebro, Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands, Södermanlands och Uppsala län |
| Länsstyrelsen i Norrbottens län | Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län |
Registrering i stiftelseregistret är kostnadsfri, men stiftelser betalar en årlig tillsyns- och registerhållningsavgift enligt stiftelseförordningen (1995:1280).
Relaterade lagar
Inkomstskattelagen (1999:1229)
7 kap. avgör om en stiftelse är inskränkt skattskyldig – de så kallade ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhetskraven. Läs mer om detta i vår guide om skatteregler för stiftelser.
Tryggandelagen (1967:531)
Pensions- och personalstiftelser regleras huvudsakligen av tryggandelagen, inte av stiftelselagen, och står under tillsyn av både länsstyrelsen och Finansinspektionen.
Bokföringslagen (1999:1078)
Styr när en stiftelse blir bokföringsskyldig, bland annat vid tillgångar över 1,5 miljoner kronor eller när stiftelsen bedriver näringsverksamhet.
Stiftelseförordningen (1995:1280)
Kompletterar stiftelselagen med praktiska bestämmelser om bland annat stiftelseregistret samt tillsyns- och registerhållningsavgifter.
Vanliga frågor om stiftelselagen
Vad är stiftelselagen?
Stiftelselagen (1994:1220) är den lag som reglerar svenska stiftelser. Den innehåller regler om hur en stiftelse bildas, hur den ska förvaltas, krav på bokföring, årsredovisning och revision, hur föreskrifter kan ändras samt hur stiftelser står under länsstyrelsens tillsyn. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1996.
Vilka stiftelser omfattas av stiftelselagen?
I princip alla svenska stiftelser omfattas, inklusive insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser som regleras särskilt i 11 kap. Pensionsstiftelser och personalstiftelser regleras dock huvudsakligen av tryggandelagen (1967:531) i stället.
Vad ändrades i stiftelselagen 2025?
Från den 1 januari 2025 gäller flera nyheter: stiftelser som upprättar årsredovisning måste skicka in den och revisionsberättelsen till länsstyrelsen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång, annars tas en förseningsavgift på 7 500 kr ut (och ytterligare 15 000 kr vid mer än fyra månaders försening). Dessutom infördes ett förbud mot ställföreträdarjäv och en skyldighet för revisorer att agera vid misstänkt ekonomisk brottslighet. Samtidigt koncentrerades stiftelsetillsynen till sex länsstyrelser.
Måste alla stiftelser registreras?
Ja, i princip. En stiftelse ska registreras i stiftelseregistret hos länsstyrelsen inom sex månader från bildandet. Undantaget är stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet endast får användas till förmån för bestämda fysiska personer, till exempel många familjestiftelser – de får i stället organisationsnummer från Skatteverket. Registreringen är kostnadsfri.
Kan man ändra en stiftelses ändamål?
Bara i undantagsfall. Ändring av ändamålet kräver permutation, det vill säga tillstånd från Kammarkollegiet, och beviljas endast om det finns synnerliga skäl – till exempel att ändamålet inte längre kan uppfyllas. Andra föreskrifter kan i vissa fall ändras efter beslut av länsstyrelsen.