Starta stiftelse

Starta en stiftelse i Sverige

En komplett guide till stiftelsebildning - från planering till registrering

Steg-för-steg guide

1Definiera stiftelsens ändamål

Det första och viktigaste steget är att tydligt definiera vilket ändamål stiftelsen ska ha. Detta måste vara konkret och detaljerat för att senare kunna verkställas. Ändamålet blir stiftelsens grundläggande syfte och kan vara svårt att ändra i efterhand.

Tips för att formulera ändamål:

  • Var specifik - undvik alltför breda eller vaga formuleringar
  • Definiera målgruppen tydligt (t.ex. "studenter inom naturvetenskap")
  • Ange geografisk avgränsning om relevant (t.ex. "i Stockholms län")
  • Specificera hur medlen ska användas (t.ex. "för stipendier till forskning inom...")

2Samla stiftelsekapital

Stiftelser kräver ett kapital för att kunna genomföra sina ändamål. Något lagstadgat minimibelopp finns inte, men en vanlig tumregel bland rådgivare är minst 350 000 - 400 000 kr för att stiftelsen ska kunna täcka sina administrativa kostnader och samtidigt generera avkastning för utdelning under lång tid.

Vanliga former av stiftelsekapital:

  • Kontanta medel
  • Värdepapper (aktier, obligationer)
  • Fast egendom (fastigheter, mark)
  • Immateriella tillgångar (patent, upphovsrätter)

3Upprätta stiftelseförordnande

Stiftelseförordnandet är det juridiska dokument som formellt bildar stiftelsen. Det måste innehålla en tydlig förklaring om att stiftaren avskiljer viss egendom för ett bestämt ändamål. Detta dokument bör upprättas skriftligt och med juridisk precision.

Viktiga komponenter:

  • Stiftelsens namn
  • Detaljerad ändamålsbeskrivning
  • Beskrivning av den egendom som avskiljs
  • Förvaltningsform (egen eller anknuten)
  • Regler för styrelsetillsättning
  • Riktlinjer för kapitalförvaltning
  • Regler för utdelning av medel

4Utse styrelse eller förvaltare

En stiftelse måste ha antingen en egen styrelse (egen förvaltning) eller en juridisk person som förvaltare (anknuten förvaltning). Styrelsen eller förvaltaren ansvarar för att stiftelsens ändamål uppfylls och att förmögenheten förvaltas korrekt.

Att tänka på vid val av styrelse:

  • Kompetens inom relevanta områden (ekonomi, juridik, stiftelsens verksamhetsområde)
  • Minst en person bör ha erfarenhet av stiftelseförvaltning
  • Lämpligt antal ledamöter (vanligtvis 3-7 personer)
  • Plan för succession och förnyelse av styrelsen över tid

5Registrera stiftelsen

I princip alla stiftelser ska anmälas för registrering i stiftelseregistret hos Länsstyrelsen inom sex månader från bildandet. Undantaget är stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet endast får användas till förmån för bestämda fysiska personer - typiskt sett familjestiftelser. De registreras inte hos Länsstyrelsen utan ansöker i stället om organisationsnummer hos Skatteverket.

Registreringsprocessen:

  • Ansökan skickas till den länsstyrelse som handlägger stiftelseärenden för det län där stiftelsen har sitt säte
  • Bifoga stiftelseförordnande och stadgar
  • Ange styrelsens sammansättning eller förvaltare
  • Registreringen är avgiftsfri - ingen registreringsavgift tas ut
  • Handläggningstiden varierar mellan länsstyrelserna

6Upprätta förvaltningsrutiner

För att säkerställa god förvaltning behöver stiftelsen etablera tydliga rutiner för ekonomi, beslutsfattande, dokumentation och uppföljning. Detta är viktigt för att uppfylla lagkrav och för att stiftelsen ska fungera effektivt.

Viktiga rutiner att etablera:

  • Bokföring och årsredovisning
  • Placeringspolicy för kapitalförvaltning
  • Process för ansökningar och utdelning
  • Protokollföring av styrelsemöten
  • Rutiner för att följa stiftelselagen och andra relevanta lagar
  • Hantering av jävsituationer

7Skapa ansökningsprocess

Om stiftelsen ska dela ut medel till externa mottagare behöver en strukturerad ansökningsprocess skapas. Detta säkerställer att utdelningar sker i enlighet med stiftelsens ändamål och på ett transparent sätt.

Komponenter i en ansökningsprocess:

  • Ansökningsformulär med tydliga kriterier
  • Fastställda ansökningsperioder
  • Bedömningskriterier för ansökningar
  • Process för beslut och kommunikation
  • Uppföljning av beviljade medel
  • Dokumentation av beslut och motiveringar

Läs vidare om förutsättningar

Förutsättningar

Förordnande

En skriftlig förklaring från stiftaren med tydligt definierat ändamål för stiftelsen.

Förmögenhet

Kapital som avskiljs för stiftelsens ändamål och blir en självständig förmögenhetsmassa.

Ändamål

Ett bestämt syfte som ska vara tillräckligt preciserat för att kunna verkställas.

Viktig juridisk information

För att en giltig stiftelse ska uppstå krävs att alla tre rekvisit är uppfyllda. Saknas något av dem kan stiftelsen inte bildas enligt stiftelselagen (1994:1220). Vill du fördjupa dig i lagens krav finns vår kompletta guide till stiftelselagen.

Stiftelseförordnandet

Stiftelseförordnandet är stiftelsens grunddokument som motsvarar bolagsordningen i ett aktiebolag eller stadgarna i en förening. Detta dokument styr stiftelsens verksamhet och kan vara svårt att ändra i efterhand.

Obligatoriska delar i ett stiftelseförordnande

  • Stiftelsens namn - Ett unikt namn som inte kan förväxlas med andra
  • Ändamålsbestämmelse - Detaljerad beskrivning av stiftelsens syfte
  • Förklaring om avsättande av egendom - Vilken egendom som avskiljs

Rekommenderade tillägg

Utöver de obligatoriska delarna bör ett välskrivet stiftelseförordnande även innehålla:

  • Förvaltningsform - Egen eller anknuten förvaltning
  • Styrelsens sammansättning - Antal ledamöter, mandatperiod, etc.
  • Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning
  • Utdelningsregler - När och hur medel ska delas ut
  • Ändringsförbehåll - Vilka delar som får ändras och under vilka omständigheter

Exempel på ändamålsformulering

"Stiftelsens ändamål är att främja vetenskaplig forskning inom området förnybar energi genom att årligen dela ut forskningsstipendier till doktorander och forskare vid svenska universitet och högskolor. Särskild prioritet ska ges till innovativa projekt med potential att bidra till minskade koldioxidutsläpp."

Denna formulering är specifik gällande både område (förnybar energi), målgrupp (doktorander och forskare), geografisk avgränsning (svenska universitet) och prioriteringskriterier (innovativa projekt med miljönytta).

Juridisk rådgivning rekommenderas

Eftersom stiftelseförordnandet är svårt att ändra efter att stiftelsen bildats, rekommenderas starkt att anlita juridisk expertis med erfarenhet av stiftelserätt vid upprättandet av detta dokument. En välformulerad stiftelseurkund förebygger framtida problem och säkerställer att stiftarens intentioner kan förverkligas.

Förmögenhetskrav

En stiftelse måste ha tillräcklig förmögenhet för att kunna uppfylla sitt ändamål långsiktigt. Det finns inget formellt minimikrav i lagen, men förmögenheten måste vara tillräcklig för att stiftelsen ska kunna främja sitt ändamål över tid.

Tumregel för stiftelsekapitalets storlek

Det finns varken något lagstadgat minimikapital eller någon officiell beloppsgräns från Länsstyrelsen. En vanlig tumregel bland rådgivare är dock ett startkapital på minst 350 000 - 400 000 kr, för att stiftelsen ska kunna täcka sina administrativa kostnader och samtidigt generera tillräcklig avkastning för att varaktigt främja sitt ändamål. Vill du räkna på hur långt ett visst kapital räcker kan du använda kapitalberäknaren bland våra verktyg för stiftelser.

Kapitalförvaltning

När stiftelsen väl är bildad är det viktigt att förvalta kapitalet på ett sätt som ger god avkastning samtidigt som det finns en betryggande säkerhet. Vanliga placeringsalternativ inkluderar:

  • Räntebärande värdepapper
  • Aktier och aktiefonder
  • Blandfonder
  • Fastigheter

Stiftelsens styrelse bör upprätta en placeringspolicy som anger hur kapitalet ska förvaltas.

Exempel: Kulturstiftelse

Följande exempel är fiktivt och illustrerar ett typiskt upplägg. Tänk dig att Stiftelsen Kulturarv Sverige bildas med ett startkapital på 500 000 kr och med ändamålet att främja bevarandet av svenskt kulturarv.

Kapitalet placeras enligt följande:

  • 60% i en diversifierad aktieportfölj
  • 30% i företagsobligationer
  • 10% i likvida medel

Med en antagen genomsnittlig årlig avkastning på 5-7% skulle en sådan fördelning möjliggöra utdelning av ca 25 000 kr årligen till kulturbevarande projekt.

Praktiska exempel

Följande exempel är fiktiva och illustrerar typiska upplägg för olika typer av stiftelser.

1Exempel: Familjestiftelse

I detta fiktiva exempel bildar en entreprenör Andersson Familjestiftelse för att säkerställa ekonomiskt stöd till sina efterkommande för utbildning och vid sjukdom.

Nyckelkomponenter:

  • Startkapital: 2 miljoner kronor
  • Förvaltning: Egen styrelse bestående av familjemedlemmar och en extern jurist
  • Utdelning: Årliga stipendier för högskolestudier och stöd vid sjukdom
  • Skattekonsekvenser: Oinskränkt skattskyldighet - stiftelsen betalar 20,6% statlig inkomstskatt och utbetalningarna beskattas som periodiskt understöd hos mottagarna

2Exempel: Allmännyttig stiftelse

I detta fiktiva exempel bildar ett läkemedelsföretag Stiftelsen Framtidens Forskare för att stödja medicinsk forskning inom neurologi.

Nyckelkomponenter:

  • Startkapital: 5 miljoner kronor
  • Förvaltning: Professionell styrelse med experter inom medicin och ekonomi
  • Utdelning: Årliga forskningsstipendier efter ansökningsförfarande
  • Skattekonsekvenser: Inskränkt skattskyldighet då stiftelsen uppfyller kraven för allmännyttigt ändamål

Registrering & Tillsyn

Stiftelser i Sverige står under tillsyn av Länsstyrelsen och ska som huvudregel registreras i stiftelseregistret. Sedan den 1 januari 2025 är stiftelseärenden koncentrerade till sex länsstyrelser: Stockholm, Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Örebro och Norrbotten. Registrering och tillsyn säkerställer att stiftelsen förvaltas enligt stiftelselagen och stiftarens intentioner.

Registreringsplikt

Huvudregeln är att alla stiftelser ska registreras i stiftelseregistret hos Länsstyrelsen inom sex månader från bildandet. Det enda undantaget är stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet endast får användas till förmån för bestämda fysiska personer - typiskt sett familjestiftelser. De registreras inte hos Länsstyrelsen utan ansöker i stället om organisationsnummer hos Skatteverket.

Beloppsgränsen på 1,5 miljoner kronor styr alltså inte registreringsplikten, utan bokföringsskyldigheten: stiftelser med tillgångar som överstiger 1,5 miljoner kr är bokföringsskyldiga och ska upprätta årsredovisning.

Alla stiftelser - även familjestiftelser - ska dessutom anmäla verklig huvudman till Bolagsverket.

Tillsynsmyndighet

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för stiftelser och har följande uppgifter:

  • Granska årsredovisningar och förvaltning
  • Säkerställa att stiftelsens ändamål uppfylls
  • Godkänna stadgeändringar
  • Utse nya styrelseledamöter om stadgarna inte reglerar detta
  • Besluta om permutation (ändring av ändamål) i vissa fall

Tillsynen är till för att skydda stiftelsens ändamål och säkerställa att förvaltningen sker korrekt.

Registreringsprocessen

För att registrera en stiftelse behöver du skicka in följande handlingar till Länsstyrelsen i det län där stiftelsen har sitt säte:

  1. Ifylld ansökningsblankett (finns på Länsstyrelsens hemsida)
  2. Bestyrkt kopia av stiftelseförordnandet
  3. Stadgar (om sådana finns utöver stiftelseförordnandet)
  4. Protokoll som visar styrelsens sammansättning eller vem som är förvaltare

Registreringen är avgiftsfri, och stiftelsen tilldelas ett organisationsnummer i samband med att den förs in i stiftelseregistret. Familjestiftelser, som inte registreras hos Länsstyrelsen, ansöker i stället om organisationsnummer hos Skatteverket.

Handläggningstiden varierar mellan länsstyrelserna. Under handläggningen kan Länsstyrelsen begära kompletteringar om ansökan är ofullständig.

Nya regler från 2025: årsredovisningen ska ges in

Sedan den 1 januari 2025 (SFS 2024:1114) ska årsredovisningsskyldiga stiftelser ge in årsredovisning och revisionsberättelse till Länsstyrelsen inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Den som missar fristen får betala en förseningsavgift på 7 500 kr, och ytterligare 15 000 kr tillkommer om handlingarna är mer än fyra månader försenade. Läs mer om styrelsens löpande skyldigheter i vår guide om att driva en stiftelse.

Vad kostar det att starta en stiftelse?

Själva registreringen är gratis - Länsstyrelsen tar inte ut någon registreringsavgift när stiftelsen förs in i stiftelseregistret. De kostnader som ändå uppstår handlar i stället om kapitalet som ska avsättas, eventuell rådgivning vid bildandet samt de årliga avgifter och arvoden som följer med driften.

Engångskostnader vid bildandet

  • Registrering hos Länsstyrelsen - gratis, ingen avgift tas ut
  • Juridisk rådgivning - att låta en jurist upprätta stiftelseförordnande och stadgar är ofta den största engångskostnaden; en bra utgångspunkt är vår översikt av juridiken kring stiftelser
  • Bankkostnader - eventuella avgifter för att öppna konto och depå i stiftelsens namn

Löpande kostnader

  • Revisor - en stiftelse ska alltid ha minst en revisor, och en auktoriserad eller godkänd revisor krävs om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning
  • Förvaltning - kostnader för kapitalförvaltning, bokföring och administration
  • Årliga avgifter till Länsstyrelsen - tillsynsavgift och registerhållningsavgift enligt tabellen nedan

Årliga avgifter enligt stiftelseförordningen (1995:1280)

AvgiftGäller förBelopp per år
TillsynsavgiftNäringsdrivande stiftelser600 kr
TillsynsavgiftÖvriga stiftelser under full tillsyn400 kr
TillsynsavgiftStiftelser under begränsad tillsyn200 kr
RegisterhållningsavgiftNäringsdrivande stiftelser600 kr
RegisterhållningsavgiftÖvriga stiftelser med tillgångar över 1,5 miljoner kr425 kr
RegisterhållningsavgiftÖvriga stiftelser200 kr

Glöm inte kapitalet

Den största ekonomiska insatsen är stiftelsekapitalet i sig. Något lagstadgat minimibelopp finns inte, men en vanlig tumregel bland rådgivare är minst 350 000 - 400 000 kr för att avkastningen varaktigt ska räcka till både administration och utdelningar enligt ändamålet.

Skattefrågor

Stiftelser i Sverige kan ha olika skattemässig status beroende på deras ändamål och verksamhet. Vissa stiftelser kan få inskränkt skattskyldighet, vilket innebär betydande skattelättnader.

Inskränkt skattskyldighet

För att en stiftelse ska få inskränkt skattskyldighet måste den uppfylla följande krav:

  • Ändamålskravet - Stiftelsen måste ha ett eller flera allmännyttiga ändamål som t.ex. främjande av vetenskap, utbildning, kultur eller sociala hjälpinsatser
  • Verksamhetskravet - Stiftelsen måste uteslutande eller så gott som uteslutande (i praxis ca 90-95% eller mer) bedriva verksamhet som främjar det allmännyttiga ändamålet
  • Fullföljdskravet - Stiftelsen ska använda sin avkastning i skälig omfattning för det allmännyttiga ändamålet, vilket i praxis brukar innebära ca 75-80% av avkastningen. Bedömningen görs i första hand per år, men det finns viss möjlighet att se till flera år i följd
  • Öppenhetskravet - Stiftelsen får inte begränsa kretsen av destinatärer till en alltför snäv grupp

Stiftelser med inskränkt skattskyldighet betalar endast skatt på inkomst från näringsverksamhet, inte på kapitalinkomster som räntor, utdelningar och kapitalvinster.

Familjestiftelser

Familjestiftelser har alltid oinskränkt skattskyldighet, vilket innebär att de beskattas för alla inkomster. En familjestiftelse kännetecknas av att destinatärerna är begränsade till:

  • Medlemmar av en eller flera familjer
  • Släktingar till stiftaren
  • En bestämd personkrets som kan identifieras utifrån släktskap

Familjestiftelser betalar 20,6% statlig inkomstskatt på sina skattepliktiga inkomster. Utbetalningar till destinatärerna beskattas som periodiskt understöd (inkomst av tjänst) hos mottagaren, och stiftelsen har avdragsrätt endast för periodiskt understöd till mottagare som har fyllt 18 år och avslutat sin utbildning. Läs mer i vår guide om familjestiftelser.

Deklarationsskyldighet

Alla stiftelser ska ha ett organisationsnummer - registrerade stiftelser tilldelas det i samband med registreringen hos Länsstyrelsen, medan familjestiftelser ansöker hos Skatteverket. Deklarationsskyldigheten varierar beroende på stiftelsens status:

  • Stiftelser med oinskränkt skattskyldighet - Måste lämna inkomstdeklaration varje år
  • Stiftelser med inskränkt skattskyldighet - Måste lämna särskild uppgift vart femte år samt inkomstdeklaration om de har skattepliktiga inkomster
  • Näringsdrivande stiftelser - Måste lämna inkomstdeklaration varje år oavsett skattemässig status

Tidpunkten för att lämna deklarationen beror på när stiftelsens räkenskapsår slutar - aktuella datum finns hos Skatteverket.

Skatterådgivning rekommenderas

Skattelagstiftningen för stiftelser är komplex och kan vara svår att navigera. Det rekommenderas starkt att anlita skatterådgivare med erfarenhet av stiftelser för att säkerställa att stiftelsen uppfyller alla krav och utnyttjar möjliga skattelättnader.